TORES OCH TOPPIS RESA TILL MECKLENBURG

Åter till hemsidan

 

I september 2005 reste vi till Mecklenburg för att få se de platser som vi så ofta hört talas om men som nästan känts lite sagoaktiga eftersom de under så lång tid var onåbara för oss. Mest nyfikna var vi förstås på de båda byarna som heter Strohkirchen

 

Den här lilla kyrkan av halmbalar stod vid vägkanten strax utanför staden Rehna när vi var på väg till den första strohkirchenbyn. Det kändes som om den var en välkomsthälsning till oss.

 

DEN NORRA BYN STROHKIRCHEN

 

Den norra byn Strohkirchen ligger nära staden Rehna. Från början hette båda byarna Strokerke och de nämns första gången i ett skatteregister för biskopsdömet i Ratzeburg år 1230.

 

Den här bilden tog Carl von Strokirch någon gång på 1920-talet av det som man tror är huvudbyggnaden till det äldsta godset Strokerke.

 

Så här ser den byggnaden ut nu. Inte roligt att se men en tröst är att man i alla fall håller på att lappa ihop den lite provisoriskt. Vi talade med en mycket fåordig byggnadsarbetare som endast svarade ja på frågan om man ska renovera den. Det är svårt att veta om det här är samma gavel som på det gamla fotot eller om det är den motstående gaveln för den finns det nästan ingenting kvar av. Det syns i alla fall spår av att man byggt på en våning men sedan har huset raserats igen.

 

Ekonomibyggnaden var i hyfsat skick och riktigt vacker tyckte vi.

 

När och varför familjen lämnat godset är inte känt men många medlemmar av släkten Strokerke stannade kvar i byarna Brützkow och Vitense i närheten och i det som senare skulle bli staden Rehna. På de här platserna förekommer namnet i skatteregister särskilt på 15- och 1600-talen.

 

REHNA

 

Den första familjen Strokerke som vi känner till var Johanne och Margareta som hade fem söner och två döttrar. År 1316 vet man att  Johanne var väpnare hos Greve Nicolaus I av Schwerin. Han borde alltså vara född någon gång i slutet av 1200-talet. Senare flyttade familjen till Lübeck där Johanne blev rådman 1345. Bara ett år efteråt var han redan död och ungefär då sattes de två döttrarna i klostret i Rehna. Klostret är öppet för besökare och där finns en fin klosterträdgård.

 

Här inne i gångarna  i klostret gick alltså de två döttrarna till Johanne och Margareta. Man undrar om de var här frivilligt. Man får hoppas det.

Klostret brev indraget till staten år 1552 och där växte en liten stad upp. Här ägde Hans, Chim och Jürgen Strokerke fastigheter i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet.

 

BRÜTZKOW

 

 

I Brützkow förekommer nio olika personer med namnet under 14-, 15-, och 1600-talet.

 

VITENSE

 

 

Vitense. Här hittar vi Chim och Peter i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet.

 

SCHWERIN

 

Schwerin var en betydande ort där Greve Nicolaus I höll till och han var ju Johanne´s arbetsgivare.

 

HAGENOW

 

Hagenow  var den huvudort som låg närmast den södra byn Strohkirchen. Här finns nu denna 1800-talskyrka byggd på resterna av en äldre medeltidkyrka. Inne i den lyssnade nog många av våra förfäder på Guds ord.

 

Nu har man satt solfångare på taket till kyrkan. Ska man se det som framsynthet eller som ett helgerån?

 

DEN SÖDRA BYN STROHKIRCHEN

 

Det här är en bondgård i utkanten av den södra byn Strohkirchen.

 

I byn träffade vi Helmuth Schmidt, en vänlig amatörsläktforskare som vi blev tipsade om när vi pratade med dem som bodde i bondgården. Helmuth stod och mekade i sin verkstad när vi kom och berättade om vårt ärende. Genast tvättade han av sina händer och tog oss med till köket i sin vindsvåning ovanpå dotterns hus. Där plockade han fram litteratur, tidningsartiklar mm om byns historia och om dess nuvarande vapensköld.

 

Våglinjen i vapnet symboliserar ån Jasnitz, som på lokalkartan är utmärkt som Strohkirchener Bach, och som flyter genom byn. Husgaveln med gavelprydnaden i form av hästhuvuden vill visa de för området typiska bondgårdshusen. Kvarnhjulet anspelar på kvarnen som fanns för länge sedan intill bäcken. Där bodde enligt sägnen mjölnaren Strohkark som egentligen var en förskräcklig rövare. Byn anses ha fått sitt namn efter honom.

 

När vi fick höra om rövare Strohkark så blev stämningen så här uppsluppen. Se berättelsen om den rövaraktiga mjölnaren.

 

Strohkirchens gemensamma byplats. Här vänder bussen numera. Det var typiskt för den här sortens byar att gårdarnas bostadshus byggdes nära varandra och med gavlarna in mot byns gemensamma plats. Just här ska det för länge sedan ha stått en halmtäckt kyrka. De äldsta byborna berättade på 1850-talet att de ofta hört talas om den i sin ungdom. Detta nämns i boken Mecklenburgs Volksagen som utgavs 1858-62 av Albert Niederhöffer.

 

WITTENBURG

 

Tornet man ser vid gatan hörde på medeltiden till den gamla stadsmuren runt Wittenburg. Här var en av Johanne´s och Margaretas söner, Heyne, rådman på 1350-talet. Han var alltså bror till systrarna som var nunnor i Rehna. Heyne blev väpnare åt Albrecht III av Mecklenburg och kom i sällskap med honom år 1363 till Sverige. Där intog de både Kalmar och Stockholm.  Heyne stannade i Sverige i minst två år för i Nyköping fick han år 1365  50 Mark i betalning för arbete med skatteindrivning. Hans far, Johanne, undertecknade år 1316 ett dokument i den här staden.

 

TESTORF

 

 

Byn Testorf 15km från Wittenburg och mycket nära klostret Zarrentin. Här finns Strokerke  dokumenterat under hela 1400-talet. Förnamnet Heyne förekommer flera gånger i olika generationer så de kan mycket väl ha tillhört samma familj. År 1496 nämns två personer i Testorf och en i byn Lüttow dit det verkar som om familjen sedan har flyttat.

 

LÜTTOW

 

I Lüttow vet vi säkert att gamla Värmlands-Everts farfar, Achim, Everts far, Hans och hans farbror, Jochim bodde på 1500-talet. Hela den familjen flyttade sedan till Zarrentin bara några km från Lüttow.

Här bor nu två Strohkirch enligt telefonkatalogen.

 

ZARRENTIN

 

I Zarrentins kyrka har förmodligen både Jochim och hans Lillebror Hans döpts c:a 1570 respektive 1580. Det knöt sig allt lite i maggropen när man stod där utanför och tänkte på det. Båda bröderna flyttade sedan till Lübeck där Jochim blev en berömd spinnrocksmakare (han uppfann en ny typ av spinnrock) och Hans blev vågmästare. Bådas söner flyttade så småningom till Sverige. Hans´ son Evert blev vår stamfar här.

 

Zarrentins kloster var ett nunnekloster. Om några strokerkedöttrar varit nunnor där vet vi inte men det är mycket möjligt.

 

Vi vet inte heller var i Zarrentin familjen bodde men det såg kanske ut så här.

 

RATZEBURG

 

Det vackra och sevärda klostret i Ratzeburg som ligger två mil söder om Lübeck. Till Ratzeburgs biskopsdöme hörde båda byarna (eller godsen) Strokerke på1200-talet.

 

 Det finns ingen namngiven släkting som vi vet har varit här men när man går i de vackert målade salarna så kan man lätt fantisera om det. I Ratzeburg bor nu tre Strohkirch enligt telefonkatalogen.

 

LÜBECK

 

Wahmstrasse, en av alla gator i det gamla Lübeck där strokerkare bott och spatserat omkring i flera århundraden. Det är en ganska härlig känsla att promenera i deras fotspår även om numren på våra släktingars hus oftast är betydligt högre än de nu existerande. Kanske har man ändrat nummersystemet.

 

Fleischhauerstrasse 79 stämde i alla fall (det vänstra tegelhuset). Den är en av de två fastigheter som Peter Strohkercken ägde i mitten på 1600-talet. Tyvärr inte i så fint skick. I Lübeck bor nu en Strokirch enligt telefonkatalogen.

 

När vi lämnade Lübeck för att resa hem hade sagolandet Mecklenburg blivit ett verkligt land för oss och det kändes som om både det och förfäderna hade kommit mycket närmare.

 

Toppi förde pennan Tore skötte kameran.

Åter till hemsidan