Förteckning över litteratur och dokument som rör släkten Strokirk                          Åter till hemsidan

Byggd på en tidigare lista gjord av Carl-Fredrik Strokirk.

Böcker som helt eller delvis handlar om släkten Strokirk

Gunilla Carlsson. Tre Herrgårdar - en jämförelse mellan Svartå, Ölsboda och Krontorp. Institutionen för kultur och kommunikation, Karlstads Universitet. Oktober 2000.

Ragnar W Moberg. Bruket i Degerfors under 300 år 1660-1960. Degerfors Kommun och Kulturnämnd 1989. Utförlig beskrivning om släkterna Camitz och Strokirk och deras verksamhet i trakterna runt Degerfors.

Annchen och Carl-Gustaf Strokirk. Släkten Strokirk från 1300-talet till 1900-talet. Med underlag från Oskar Fredrik Strokirks "Kultur- och personhistoriska anteckningar" 1920 och 1987. Strokirks Släktförening 1987.

Carl-Gustaf Strokirk. Ätten Strokerke under åtta århundranden Del 1. Medeltiden 1200-1600. 1985. Författares Bokmaskin.

Från Bergslag och Bondebygd. Örebro länsmuseum. Örebro. Om släkten Strokirk i årsböckerna från 1935, 1955, 1961 och 1969. 1961 handlar om Elias Strokirk och 1969 om Ölsboda, båda stora och intressanta artiklar med illustrationer.

Strokirk, Oscar Fredrik. Kultur- och Personhistoriska anteckningar. Örebro 1920. I del III finns den kända, utförliga beskrivningen av släkten Strokirk

Strokirk, Carl Elias. Beskrivning över ätten Strokirk 1877.

Strokirk, Knut. En resa genom Dalarna och Norrland, Torneå, Åbo och Stockholm. Manuskriptet förvaras på Laxå bruksarkiv, liksom ett flertal dokument som rör släkten Strokirk. 1806.

Schiller, H.: I kalesch genom Sverige. Sthlm 1931. På sid. 60-140 återges Knut Strokirks beskrivning 1807 av resan från Ölsboda genom norra Sverige över Finland och åter.

Böcker där Strokirkska släkten förekommer

Anrep, G. Svenska släktboken. Sthlm 1875. I del III, sid. 249-271, presenteras släkten Strokirk utförligt.

Aschan, N. Örebrominnen. Örebro 1944. Sid. 5, 52 och 85 om Oscar Fredrik Strokirk.

Boetsius, Gruvornas, hyttornas och hammarenas folk.

Broman, Glysisvallr. Norrländska släkter. KB.

Carlander, C. M. Svenska bibliotek och exlibris. Sthlm 1904. I del III sid. 353 och del IV sid 89 finns Jeppes bibliotek omnämnt och hans namnstämpel avbildad.

Dahlby, Frithiof. Svensk Heraldisk Uppslagsbok. 1964.

Ekelund, Th. m.fl. I Karlskoga bergslag. Uppsala 1926. Sid 79-82 om Camitzar, Strokirkar och Degernäs.

Elers, J. Stockholm. Sthlm 1800. I del I sid. 267 omnämns "Assessor Strokirks hus" i hörnet av Gråmunkegränd och St. Nygatan.

Elgenstjerna, G. Om borgliga släktvapens förekomst i Sverige. PHT 1914.

Fernow, E. Om Värmlands bergslag. Filipstad 1935. På sid. 18, 21 och 23 nämns borgmästaren E. Strokirk.

Förteckning på den för Göteborgs Musei Myntkabinett af Protokolls-sekreteraren W. Th. Strokirk inköpta samling af svenska mynt. Göteborg 1873.

v. Gerber, T. E. nordisk adelskalender, upptagande i de nordiska länderna lefvande ätter, som ej tillhöra resp. lands adelskalender. Sthlm 1911. Släkten Strokirk finns i årg. 1912.

Grundel, A. En springflickas memoarer. Örebro 1941. Sid. 56 om systrarna Augusta och Lydia Strokirk.

Göteborgs Musei årstryck. Göteborg. Årg. 1943 visar på sid 31 en bild av Elias Carl Strokirks uniform vid Livregementets husarer c:a 1840 i Skansen Kronans museum. I årg. 1949.50, sid. 194-206, beskrivs i ord och bild Evert Strokirks samling av ostindiskt vapenporslin i Göteborgs Historiska museum.

Hellman, Theodor. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1926-1927. "Carl Gustaf Strokirk In memoriam" sid 69-74.

Hildebrand, B. E. Svenska sigill från medeltiden. 1862-1867.

Hylte´n Cavallius, H. Samlare i Sverige af konstföremål. Vexiö 1907. Under nr 370.373 finns fyra släktmedlemmars samlingar nämnda.

Kallstenius, G. Filipstad 1611-1911. Filipstad 1911. Om Evert Strokirk, Bosjö m.m. på 1600-talet.

Karlskoga bergslag förr och nu. Karlskoga hembygdsförenings årsböcker. Karlskoga. Om släkten Strokirk i årg. 1943, 1944, 1931-32, 1956-57 och 1960-61.

Kleberg, Johan. Heraldiskt lexikon över å svenska riddarhuset introducerade ätter. 1919.

Kleberg. Utdrag ur mantalsskrivning i Sverige före 1860. Kammarkolegium.

Klingspor, C. A. Stora Vapenboken. 1890. Rättelser.

Lagerborg. Värmlandssläkter.

Lagergren Claes, Mitt livs minnen. 1926. Systrarna Strokirk i Örebro (Antagligen Lydia och Augusta) omnämns.

Lagergren, H. Några värmlandsfamiljer på 1600-talet. Karlstad 1916.

Levenhaupt, Adam. En färd till minnenas värld. Sid 17.

Lindberg, G. Karlsgoga bergslag. Sthlm 1897. Om släkten Strokirk, Ölsboda och Degernäs.

Lindorm, E. Gustavianskt. Sthlm 1945. På sid 377 finns bilder av Elias Strokirks tryckta meddelanden om sina båda döttrars död.

Lundgren, G. E. Beskrifning öfver Vestermo kyrka i Södermanlands län. Eskiltuna 1907. Om Strokirk-gravstenen framför altaret.

Med hammare och fackla. Sancte Örjans Gille. Sthlm. Årsbok 1939, sid 11-31, om Elias, Jeppe och Ölsboda.

Nerman G. Hjälmare Kanals historia. Uppsala 1910. I flera generationer har medlemmar av släkten Strokirk varit representerade i bolagets styrelse.

Nysunds socken. Minnesskrift. Örebro 1938. Om Ölsboda, Lidetorp och Strokirkar.

Olivecrona, Ebba. Minnen från Stjärnforshemmet. Lund. C Blom 1944. Ebba O. var dotter till Jeppes yngsta dotter Maria Mattilda gift Mörner.

Roosval, A. Svenska Hem. Sthlm. I årgång 1913 finns Evert Strokirks hem beskrivet, i årgång 1916 Victor Strokirks och 1918 Carl-Gustaf Strokirks hem i Härnösand.

Rundquist, Angela. Blått Blod och Liljevita Händer. En etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850-1900. Jeppes dotter Maria Mattilda gift Mörner och hennes dotter Ebba gift Olivecrona nämns eller citeras i texten och i personregistret liksom Jeppes dotter Augusta Charlotta gift Cassel (benämns sid. 71 som moster på Laxå bruk). Sid. 71, 230, 232, 244 och 382.

Sahlin, C. Laxå masugns första sekel 1812-1912. Örebro 1927. Sid. 4-8 om Elias Strokirks insatser i Laxå.

Saxon, J. L. Örebrominnen. Örebro 1924. Sid. 29-30 om Strokirkska fastigheten Kyrkogårdsgatan 16 samt om Augusta och Lydia Strokirk.

Stolpe, S. I människodjungeln. Sthlm 1944. På sid. 178-179 nämns Ölsboda, Lidetorp m.m.

Stolpe, S. Mitt Värmland. Sthlm 1971. Sid. 51 och 130 om Strokirks, Ölsboda m.m.

Svenska släktkalendern. Sthlm. Årgångar med släkten Strokirk: 1912, 193, 1914, 1917, 1930 och 1963.

Swahn, W. En skvallerkrönika från 1790-talets Stockholm. Sthlm 1927. Brev till Elias Strokirk 1794.

Tham, Wilhelm. Lindesberg och Nora städer under 300 år 1643-1943. Lindesberg och Nora genom tiderna del 2. Lindesberg 1949. Utgiven i samband med Lindesbergs och Noras 300-års jubileum. På sid. 623 berättas om Anders Strokirk (Anders d. ä.) och hans tid som stadsskrivare i Nora.

Tibell, Vilhelm af. Beskrivning över Uttringe och Rönninge från 1480 till 1870. Sthlm 1875. Beskriver bl a Elias dotter Barbara, gift Cassel som bodde som gift på Rönninge Kungsgård. En järnurna finns ännu vid Salems kyrkas östra hörn med inskriptionen: Barbara Strokirk 1809.

Tuneld, E. Geografi. Sthlm 1828. I del II sid. 124.127 beskrivs Ölsboda.

Wistrand, K. Hört och upplevat. Sthlm 1962. Mycket om släkten Strokirk på sid. 28-47.

Örebro Sparbank 1826-1926. Örebro 1926. Knut Victor Strokirks verksamhet i banken omnämns.

Örnberg, L. M. V. Svenska ättartal. Sthlm 1884. Släkten Strokirk finns med i denna årgång.

Strokirkska släkthandlingar

Finns på:

K B (Kungliga Biblioteket)

G L A (Göteborgs Landsarkiv)

ULA (Uppsala Landsarkiv)

U U B (Uppsala Universitetsbibliotek)

S S M (Stockholms Stads Museum)

Göteborgs Museum

Laxå bruksarkiv. Som numera finns på Örebro Läns Företagsarkiv. Arkivcentrum 019-611 29 00

Strokirkska släktarkivet (Värstaarkivet). Finns på Riksarkivet i Stockholm.

Strömbergs Gård

Lidens Gård

Åter till hemsidan